Sidan, sajten, bloggen… ja allt flyttar till ett nytt hem.

Numera finns allt på http://techrisk.se


Var finns kritisk granskning? och framförallt var finns någon form av källkritik? En kort artikel i Dagens Nyheter skriker “Färre piratfilmer på nätet” idag:

- April månad har inneburit ett trendbrott för piratkopieringen av film i Sverige. På alla nivåer har piratkopieringen minskat samtidigt som de legala tjänsterna ökat, säger Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån.

- Det är i vart fall 60 servrar som stängt och domen mot Pirate Bay och Antipiratbyråns upplysningskampanj har inneburit att alla större svenska bittorenttrackers som förmedlar film utom Pirate Bay har stängt ned, säger Pontén.

Antipiratbyrån bedömer också att antalet piratkopierade filmer som släpps på scenen nästan har halverats under april månad jämfört med mars.

Den kraftiga minskningen av internettrafik som skedde efter den 1 april efter att den nya fildelningslagen trädde i kraft håller i sig.

Vad innebär “större svenska bittorenttrackers som förmedlar film har stängt ner” Vilka är alla dessa stora sajter? Sajter som SweBits och Tankafett (och Pirate Bay) finns kvar. “…antalet piratkopierade filmer som släpps på scenen nästan har halverats…” – vad spelar det för roll eftersom alla filmer fortfarande finns online? Och till sist “Den kraftiga minskningen av internettrafik…håller i sig” – var kommer siffrorna ifrån?

Antipiratbyråns representant Pontén menar att det har skett förändringar men allt finns fortfarande online. Inte heller ger han något stöd för att sänkningen internettrafiken håller i sig. Detta är en otroligt illa underbyggd artikel. Utan källor och utan stöd påstås en hel del saker som verkar sakna stöd eller betydelse. Allt är bara tyckande maskerad som fakta. Det är svårt att egentligen förstå vad syftet med artikel är förutom att ge några fler spaltcentimeter till ipred.

Oavsett vad man tycker om ipred och fildelningsdebatten: Om detta hade varit en del i en studentuppsats hade den underkänts på grund av bristande vetenskaplighet och källor. Men även med källor är den de implicita slutsatser tunna.


Det är väl ingen som tror att när Internetoperatörer väljer att inte spara på kunddata att de gör det av godhet och att de uppriktigt värnar om kundernas integritet? Det handlar om en ekonomisk verklighet att ge kunderna en trygghet som de saknar. Att den tryggheten är mot staten är dock allvarligt. Mårten Schultz kallar det för en förtroendekris.

Det är allvarligt att lagstiftaren inte längre är den instans som kommer att skydda medborgare. Jag vet inte om jag ser det som en kris men det är helt klart att positionerna cementeras – vi mot dom. Lagstiftare mot… ja mot vem? Idag är det helt vanliga människor som vill värna om sin integritet. De som har inget att dölja har satts i samma båt tillsammans med de som har något att dölja.

Vi mot dom känslan förstärks när företrädare för upphovsrättsindustrin pratar som om lagar kan skräddarsys och beställas fram – utanför en demokratisk process. Mårten Schultz skriver:

Peter Danowsky, som företräder rättighetsföretagen uttalar sig i Svd och ger konspirationsteoretiker vatten på sin kvarn: Danowsky ” Alla i riksdagen har utgått ifrån att internetoperatörerna är lojala mot lagstiftningen och inte vill medverka till brott. Om Tele 2 intar den här attityden och det följs av andra operatörer blir det en skärpning av lagen i framtiden.” Är det verkligen så enkelt för rättighetsinnehavarna att beställa en lagändring i riksdagen?

Uppdatering: Sanna Rayman har samma reaktioner kring Danowskys kommentarer som jag i dagens SvD. Och Hanne Kjöller når nya höjder i associationsleken när hon jämför The Pirate Bay med somaliska mördare och upprepar myten om att TPB “publicerat” obduktionsbilder från Arboga.

Det är allvarligt att medborgare inte vågar lita på att lagar kommer att skydda dom. Ett tydligt tecken på att det är så är när etablerade företag går ut öppet och erbjuder skydd. Och det är oroväckande att det ser ut som om lagar kan beställas. Utan att övervärdera vikten av integritet i digitala miljöer är det svårt att se att det som händer inte undergräver det långsiktiga förtroendet för våra politiker – ett förtroende som kanske inte var så stark redan från början.

Updatering: SVD skriver idag att även om andra operatörer inte följer efter och inte lagrar kunddata så sparar de endast IP-adresser (det som allt detta handlar om) en “kortare tid”. I vissa fall bara i tre veckor vilket kan försvåra tillämpningen av Ipred-lagen.

De stora nätoperatörerna Glocalnet, Telia Sonera, Tre, Bredbandsbolaget och Comhem kommer fortsättningsvis att lagra uppgifter under en kort tid, men det råder osäkerhet om de finns kvar när domstolen kräver dem.

– Det är inte möjligt för oss att slänga IP-adresser. Vi måste spara dem en kortare tid, för att förebygga spionage, sabotage och kunna spåra grovt kriminella brott, säger Georgi Ganev, vd på Bredbandsbolaget.

Men för att uppgifterna ska kunna lämnas ut måste domstolen vara snabb. Det är nätoperatörerna eniga om. IP-adresser hos Bredbandsbolagets och Glocalnet sparas i maximalt tre veckor, på Tre 30 dagar och hos de andra en “kortare tid”.


Nicholas Negroponte har länge haft en dröp att skapa en billig laptop som kan delas ut till barn i länder med svaga ekonomier. För att kunna göra detta lanserades ett projekt för att skapa 100 dollars laptopen. Priset har varierat men namnet har blivit One Laptop Per Child (läs mer wikipedia)

Idéen var uppskattad utifrån ett teknisk perspektiv – att skapa en billig, hållbar och användbar laptop. Men projektet fick pedagogisk kritik. Skulle barn automatiskt lära sig om de fick teknologi? Kostnader (även låga) på teknologi skulle ta bort pengar som användes till lärare? osv. Kritikerna fick en ordentlig lyft när Indien i 2006 valde att gå ut och säga att de inte tänkte beställa utrustning.

Nu har dock Indien ändrat sig och beställt 250,000 laptops.


Intel ser framåt och kommer med 10 teknikförutsägelser inför nästa årtionde:

  1. New classes of portable devices with ten times more battery life
  2. Low-cost silicon photonics for faster, more reliable data transmission
  3. New heights of realism in visual computing
  4. Realistic computer generated images
  5. Malware will become a thing of the past
  6. Personal internet devices will be truly personal
  7. Interactive computing devices make ‘composable computing’ a reality
  8. Next-generation TV will not be about pixels
  9. Seamlessly connected 3-D worlds
  10. A spectrum revolution is looming

Min personliga favorit är nr 5 Malware will become a thing of the past. Inga mer virus eller trojaner eller kod som är riktigt kass att den skadar användaren, data eller system. Intel förklarar hur:

Malware, whatever form it takes whether viruses, trojans or worms, will be beaten by hardware-based techniques that protect at the deepest level.

Skulle vara trevligt men jag är djupt skeptisk till att hårdvara kan lösa de mänskliga problemen lathet, dumhet och elakhet – vilket skulle behövas för att överkomma all malware.


I 2007 blev en man skadad av en industrirobot som används för att lyfta tunga stenar. Olyckan inträffade när mannen trodde att strömmen var bruten och gick innanför säkerhetsområdet. Mannen fick skallskador och brutna revben. Nu när ärendet utretts av Arbetsmiljöverket och polisen har åklagaren valt att inte väcka åtal men utfärdar ett strafföreläggande om företagsbot på 25 000 kronor.

Det som är spännande är den språk med vilket media väljer att presentera det som hände. Hade maskinen varit en borrmaskin eller en traktor som orsakade skadan hade språket varit helt annorlunda – om det ens kommit med i media.

Men eftersom det är en robot så skriver Dagens Nyheter en intressant rubrik idag “Robot misshandlade anställd” och inne i artikeln “Företagets robot gick oväntat till attack och skadade en anställd allvarligt”. Samma rubrik och liknande innehåll finns t.ex. i Dagens Industri, Norran, Piteå Tidningen, Gefle Dagblad. Upprepningen kan antagligen motiveras med att det inte är en viktig nog nyhet för att motivera omskrivning.

Aftonbladet är mer nyanserad med rubriken “Robot nära döda anställd” och Sveriges Radio är lågmäld med “Skadestånd efter olycka” men kan ändå inte låta bli att skriva i artikeln “…I stället startade roboten och tog ett kraftigt tag i mannens huvud.”

Ny Teknik har en neutral presentation i artikeln “Svårt skadad av robot”. Samtidigt som Metro försöker nästa skapa en större nyhet med “Inspektör: Inte ovanligt att robotar går till attack”

Roboten misshandlar, går till attack, försöker döda och dessutom, enligt Metros källor, är det inte ovanligt. Men tänk er situationen om det hade varit ett fel i en tvättmangel hade vi då accepterat rubriker som misshandlar, går till attack, försöker döda?

Maskinen ges ett jag, ett medvetande, en själ. För att sedan utvecklas till en varelse med onda avsikter istället för en produkt av design och programmering. Likt en modern Frankenstein är det vi skapar utanför vår kontroll.

Trots att industrirobotar har funnits länge bland oss vill vi fortfarande se dom som exotiska. Vi blandar gärna ihop dom med de robotar som vi ser i film där de ganska ofta utvecklar tankar, idéer och känslor för att till slut räkna ut att vi är överflödiga och farliga för deras existens. Därmed motiveras deras anfall med en förebyggande självförsvar. I filmens värld räddas vi oftast av en våldsam, teknikfientlig man som visar att vetenskapsmän inte förstår innebörden av det som skapas (se t.ex. I, Robot eller Terminator Trilogin). Det är en paradox att i en teknisk värld blir hjälten teknikmotståndare.

Filmerna och median i dessa fall spelar på mörka rädslor i vår illa dolda undermedvetna. Dessa rädslor bygger på att vi lever i en värld som vi inte kontrollerar och en misstanke på att de som påstår sig ha kontroll egentligen inte har det heller. På sätt och vis liknar detta förhållningssätt till teknologi och vetenskap vårt primitiva behov av religion för att förklara det vi inte vet. Skillnaden är att idag kan alla ta reda på hur det ligger till egentligen. Men det är för jobbigt att läsa och ta reda på sanningen – mycket roligare med anfallande robotar.


Nu har Tele2 gått ut och sagt att de inte ska spara på kunduppgifter för att skydda deras kunder från effekterna av ipred:

- Det är ett starkt önskemål från våra kunder och därför har vi beslutat att inte längre spara uppgifter om kunders ip-adresser, säger vd: för Tele 2:s i Sverige, Niclas Palmstierna, till TT.

- Vi gör det för att stärka skyddet av kundens integritet. Tidigare har vi sparat viss information om kunders ip-adresser för internt bruk, men nu har självklart integritetsfrågan ställts på sin spets i och med ipred-diskussionen, säger han.

Tidigare har fem operatörer gått ut och sagt att de inte tänker spara på kunduppgifter och därmed göra ipred meningslös:




Follow

Get every new post delivered to your Inbox.