Det handlar om rättigheter
Det är svårt med EU reglering. Svårt att förstå vad som händer, var det händer och vad det hela innebär. Detta innebär att det blir svårt att hänga med och lättare att ägna sig åt andra saker. Ett stort område som många har svårt att hänga med är Telekompaketet och framförallt tillägg 138 som nu är tillägg 46.
Det är så pass svårt att en konspiratoriskt lagd människa skulle tro att det var ett medvetet försök att hålla medborgare borta från dialogen. Men så illa kan det inte vara? Eller?
Tillägg 138 kom till i september 2008 då man ville lägga till principen att Europeiska Konventionen för Mänskliga Rättigheter gäller även för slutanvändare på internet. Principen innebär att stater måste själva och genom lagstiftning skapa skydd för yttrande- och informationsfriheten. Ingen absolut skydd men bara att begränsningar av yttrande- och informationsfriheten skall ske genom domstolsförfarande. Tillägget från wikipedia:
…applying the principle that no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms of end-users without a prior ruling of the judicial authorities, notably in accordance with Article 11 of the Charter of Fundamental Rights of the European Union on freedom of expression and information…
Det intressanta är att Europeiska Konventionen för Mänskliga Rättigheter är bindande för hela EU och därför bör tillägg 46 enbart uppfattas som en påminnelse av en befintlig juridisk skyldighet som staten har gentemot sina medborgare.
Därför blir jag bekymrad av en citat av Åsa Torstensson (vår infrastrukturminister) i DN:
Jag har aldrig varit motståndare till andemeningen i utskottets förslag, utan det jag har sagt är att det kan vara problematiskt för svensk lagstiftning.
Det är trevligt att hon inte är emot andemeningen dvs att staten skall skydda medborgarnas yttrande- och informationsfriheten men det är helt obegripligt att hon kan tänkas vara emot det för att det är “problematiskt”. Självklart rättigheter är problematiska – det är därför vi skriver in dom i grundlagen för att de är viktiga. Det är självklar mer oproblematiskt att regera utan rättigheter.
Men nu har tillägg 46 antagits med klar majoritet och skall ingå. Hoppas att vår minister inte upplever det allt för problematiskt att ta hänsyn till våra rättigheter.
Filed under: infrastruktur, internet, yttrandefrihet | 5 Comments
Tags: åsa torstensson, informationsfrihet, mänskliga rättigheter, rättigheter, telekompaketet, tillägg, yttrandefrihet
Techrisk 
Ser du verkligen inga problem själv med tillägget? Avstängning från nätet ska alltså inte få ske utan domstolsprövning. Men är det verkligen rimligt att en internetleverantör som inte får betalt för sina fakturor måste gå till domstol innan anslutningen får stängas ner? Som du ser i tillägget som du citerar finns det inga undantag (bortsett från public security som du har klippt bort). Det finns inga undantag från avtalsvillkoren.
Att bli avstängd från internet är ju en inskränkning, oavsett om orsaken är illegal fildelning eller ej betalda räkningar.
En strikt tillämpning av 138:an skulle alltså kunna innebära att en internetleverantör skulle tvingas gå till domstol för att stänga av en användare som slutar att betala sina räkningar.
Det är ingen som påstår att det skulle vara EU-parlamentets avsikt, men det kan bli en konsekvens av det.
Du har fel.
Att tillämpa mänskliga rättigheter innebär att statens beteende kontrolleras eller begränsas. Tillägget kan inte änvändas för att slippa betala sina räkningar till internetleverantörer eftersom det är en avtalsförhållanden mellan parterna.
Exempelvis yttrandefrihet gäller gentemot staten. Jag kan inte förhindras av staten från att säga min mening (detta är en förenkling men bra som exempel). Jag har däremot ingen automatisk rätt att använda någon annans utrustning till detta. Om jag ingår ett avtal med en privat aktör om att använda deras utrustning för att sprida min budskap så har de självklart möjlighet att inskränka innehållet i mina yttrande eller vägra låta mig använda deras utrustning.
Jag klippte bort public security eftersom alla våra mänskliga rättigheter har inskränkningar som behöver inte vara relevanta till argumentet – så var det i detta fall.
Internetleverantörer kan även ha egna regler för att stänga av människor som fildelar. De flesta internetleverantörer har en luddig paragraf som talar om att man ska följa lag och god sed (som de sedan inte väljer att definiera eftersom det är bekvämare för dom. Och kan sedan länge använda detta för att stänga av användare.
Tillägget handlar om att staten inte skall kunna lägga över sina kontrollmekanismer på privata aktörer som internetleverantörer. Dvs staten kan inte skapa regler som tvingar interentleverantörer till att stänga av sina kunder – utan att detta sker genom en domstolsprövning.
Det är alltså statens handlingskraft gentemot medborgaren som mänskliga rättigheter handlar om.
“Tillägget kan inte änvändas för att slippa betala sina räkningar till internetleverantörer eftersom det är en avtalsförhållanden mellan parterna.”
Var någonstans i 138:an finns det ett undantag för civilrättsliga avtalsförhållanden? Hade det funnits hade sannolikt många medlemsstater kunnat köpa tillägget. Nu är det problematiskt av just den anledningen.
Jag önskar att jag hade haft fel, men det har jag inte.
Rådet föreslog som en kompromiss att 138:an skulle tas in i den s.k. preambeln vilket inte är rättsligt bindande, men det vägrade ITRE. Nu är förslaget att det ska in i lagtext och det gör att man som internetkund kan hävda att inga inskränkningar får göras utan domstolsprövning. Detta gäller för alla former av restriktioner, oavsett om anledningen är fildelning eller om man avstår från att betala sina fakturor.
“…no restriction may be imposed on the fundamental rights and freedoms…” de rättigheter vi har gäller mot staten.
Vi har inga fundamentala rättigheter eller friheter att slippa betala räkningar.