Alla dessa lösenord

16Mar09

Den här texten kom med i personaltidningen GU Journalen (GU Journalen nr 5-08):

Jag har försökt öppna kontorsdörren med hemnyckeln, slagit nolla för att ringa ut när jag varit hemma och glömt mina pinkoder när jag dragit mitt kort. Jag är en teknisk missanpassad människa i ett överflöd av säkerhetsrutiner.

Det började ganska oskyldigt med en pin kod här och en port kod där. Sedan utvecklades arbetsplatserna lösenord till datorer, kort med pin kod för att komma in (och ut ibland), lösenord till några databaser och administrativa system. Mobiltelefonen ville ha en pin, extra kortet, bensinkortet och gymmet ville alla ha pin. Det började kännas ansträngande. Små lappar med listor av pin koder dök upp i plånboken men ersattes snabbt av falska nummer i mobilen fyndigt men knappast originellt skrivna baklänges.

Sedan smällde det till. Tillgång till Internet innebar lösenord till nätverket hemma, lösenord till alla onlinetjänster. Tacksamt lät jag min webbläsare komma ihåg mina identiteter och lösenord. Det positiva var att jag slapp komma ihåg allt själv men det negativa var att jag blev helt beroende av min egen dator. Att överföra information till en ny dator var krångligt och tidskrävande men att använda någon annans dator var en begränsad upplevelse.

Sedan läste jag ”Regler för användning av Göteborgs universitets IT-resurser” och insåg att jag inte hade en chans. Ni minns reglerna eller hur? All personal har undertecknat eller accepterat reglerna online. Reglerna är skrivna på ett logiskt och genomtänkt sätt. De är vettiga, nödvändiga och grundläggande från ett säkerhetsperspektiv men det känns inte riktigt som människan, och framförallt en människa med mitt begränsade minne, ligger i fokus.

Reglerna om lösenord känns som om den är skapad av tekniker för att plåga människor med dåligt minne. ”Ett lösenord skall vara konstruerat med minst 8 tecken som är blandade med versaler, gemener, siffror och något specialtecken…” Oftast blir lösenord helt omöjliga att enkelt komma ihåg och kan enbart präntas in i långtidsminnet genom mycket repetition. Som en extra säkerhet ingår tecken som inte finns på utländska tangentbord vilket gör en enkel mejlkoll från utlandet till en teknisk mardröm.

Dessutom fortsätter regelverket med att reta oss genom att påpeka att det omöjliga lösenordet bör bytas minst varannan månad, att vi måste logga in i dator om vi varit inaktiva i max 20 minuter samt att kontot skall låsas efter tre misslyckade försök.

Hur skall vi människor utan minne göra i teknikens värld? Människan anpassar, böjer och fuskar sig runt teknikens rigida regelverk för att överleva. Därför kommer jag att inte längre se en lösenord på en post-it lapp som ett tecken på bristande minne utan snarare ett tecken på mänsklighet.



2 Responses to “Alla dessa lösenord”

  1. 1 Björn

    värst måste väl ändå följande vara:

    Error Message: Your Password Must Be at Least 18770 Characters and Cannot Repeat Any of Your Previous 30689 Passwords

    http://support.microsoft.com/kb/276304?

  2. hehe – helt underbart🙂


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s


%d bloggers like this: